Tidigheten

Några minuter innan avsatt tid stannar taxin till på Södermannagatan och jag kliver in från kylan. Du är tidig, konstaterar föraren, och tillägger: och det är bra. Eftersom kunden nästan alltid är sen. Och det är bättre att vara på väg än att bara vänta, så som man nästan alltid gör, på grund av kunder.
    Jag gör ett gott första intryck, tycker föraren och vi pratar genom Söderledstunneln om tidigheten och senheten och om vänner vi har som är som vi och andra som inte är det och glider snart över på att avhandla trafikolyckor och på Hamngatan säger jag att jag blivit en skickligare bilförare sedan jag började titta på trafiken istället för på skyltar och han berättar att han kört taxi i 35 år och aldrig råkat ut för en olycka, brukade han säga, men så drabbades han av tre påkörningar i höstas och den tredje skedde här på Strandvägen där en ung man skulle växla fil då han själv saktat in för att vika av ut på kajen och då rammades stötfångaren och den unge mannen var duktig på att fylla i försäkringspapper. Själv hade föraren aldrig behövt dem.
    Vi landar vid radiohuset och jag utför mina sysslor där.
    När jag är klar säger producenten att ”det där nog är din bil”, som anländer några minuter innan avsatt tid och jag kliver fram och knackar på rutan. Ska du hämta mig? Han nickar, och jag sätter mig i passagerarsätet och han säger: Du är tidig. Det är bra. Annars brukar man alltid få vänta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.