journalist

Robotar ska göra oss friskare

Artikel skriven för TT 2016. Återpubliceras då den inte lagts ut på webben tidigare.

Robotar står på tröskeln till att bemanna sjukhus och vårdinrättningar. Samtidigt är motståndet stort till att släppa in tekniken i vårdens hjärta. Men robotexperten Adam Hagman tycker att oron är överdriven.

Problemet stavas demografi. Om tjugofem år kommer var fjärde svensk ha nått pensionsåldern. Samtidigt kommer det att saknas hundratusentals personer inom vården. Hur ska en sådan utmaning lösas?Frågar du Adam Hagman, maskiningenjör med ansvar över hälsorobotik på Robotdalen, blir svaret:- Vi måste hitta andra sätt att leverera välfärd. Vår roll är att se hur tekniken kan hjälpa oss.Faktum är att framtiden redan är här. På nya Karolinska sjukhuset i Solna ska 29 robotar sköta jobbet med att hämta allt från mat till tvätt och läkemedel. De rullande maskinerna hinner med 1 600 transporter per dygn, och avlastar därmed personalen.Statens medicinsketiska råd (Smer) har också slagit fast att man ser positivt på att föra in mer avancerad teknik i vården. Robotar som hjälper till vid duschning eller toalettbesök är exempel som Smer lyfter fram som goda.- Huvudmålet är att man ska vara delaktig i samhället så länge som möjligt, och att man inte blir passiviserad och ensam hemma, förklarar Adam Hagman.

Hans arbetsgivare Robotdalen är ett svenskt centrum för utveckling av robotteknologi, där näringslivet, offentlig sektor och robotutvecklare kopplas samman. Önskemål från sjukvården kan här matchas med rätt kompetens. En stor del av pengarna finansieras med skattemedel.

Men robotar ska inte ersätta människor, bedyrar han.

– Vi är överens i Sverige om att maskiner inte ska ta hand om människor, utan snarare hjälpa oss att vara självständiga. Det finns andra områden där de behövs mera. Ett vanligt sjukhus i dag har 25 välutbildade sjuksköterskor som inte gör annat än hämtar prylar. Vi vill rikta händerna där de behövs.

I en europeisk undersökning som Robotdalen deltog i fick 26 000 personer frågor om hur de såg på användning av robotar. 60 procent tyckte att de helt skulle förbjudas inom vården. Bara fyra procent ansåg att de skulle användas till att ta hand om barn, äldre och funktionshindrade.

Kanske hänger det ihop med robotars roll i Hollywoodproduktioner, tror Adam Hagman, och nämner Charlie Chaplins vanvettiga jäkt i ”Moderna tider” och mördarrobotarna i ”Terminator”.

– Motståndet är stort överallt, utom i Japan. Det finns många orsaker till det. En är att landet på 1970-talet hade brist på bemanning i industrin och räddades av industrirobotarna?

I praktiken påminner inte dagens vårdrobotar särskilt mycket om dem i filmerna. En av de mer populära heter Giraff och är helt enkelt en rullande skärm med stativ, som kan finnas hemma hos den äldre och fungera som en avancerad videokonferens, där läkare och annan vårdpersonal kan ha kontakt utan att kliva innanför ytterdörren. Som ett komplement, betonar tillverkarna.

Andra exempel är robotarmar som underlättar lyft, eller klädesplagg med elektroterapi, en teknik som gör det lättare för bäraren att röra sig och som kan underlätta livet för personer med neurologiska skador.

Samtidigt utvecklas den artificiella intelligensen snabbt. Framtidens självstyrande maskiner kommer att vara betydligt mer avancerade än dagens. Japans regering har till och med lagt fram en strategi för att utveckla en robotsjuksköterska. Inom svensk vård lär vi dock inte se några sådana på många år.

– Med artificiell intelligens kan datorer hjälpa till att ställa en diagnos. Nyligen räddade en dator livet på kvinna som hade en ovanlig form av leukemi, genom att läsa igenom tusentals forskningsartiklar. Ingen läkare klarar det, säger Adam Hagman och fortsätter:

– Jag tror att artificiell intelligens kommer vara ett fantastiskt verktyg i beslutsprocessen, men det täcker inte sociala behov. En homo sapiens är beroende av social samvaro med andra. Och det finns ingen brist på ensamma människor. Varför inte föra ihop folk i stället?

Inte heller kan vi förväntas oss verkligt empatiska robotar, tror Adam Hagman.

– Jag har en chihuahua hemma. När jag kommer hem blir hon alltid glad. Hon kan inte låtsas vara det. För mig handlar empati om ärlighet. En robothund skulle också kunna programmeras att bli glad när jag kommer hem. Men vad får jag för värde av en produkt som låtsas tycka om mig?

Fem robotar som vårdar 
1. Giraff
Med hjälp av roboten kan vårdpersonal eller anhöriga samtala och även köra runt i ett hem på distans. Giraff styrs via datormus och samtalet sköts via en videokonferens.

2. Justocat
Katten är en robot som spinner, jamar och andas. Den används av personer med demens och intellektuell funktionsnedsättning och beskrivs som ett komplement till annan vård.

3. Servohandske
Svenska företaget Bioservo har utvecklat en handske som hjälper människor med nedsatt handfunktion. Den känner av vad användaren vill göra och förstärker greppet om exempelvis en hammare eller ett vattenglas.

4. Kirobo Mini
Bilföretaget Toyota har precis lanserat sin sällskapsrobot Kirobo, som egentligen inte är en vårdrobot, utan mer som en extra kompis i hemmet. Intelligensnivån ska motsvara en femårings.

5. Robcab
Sjukvårdspersonal avlastas med denna transportrobot som bland annat kör runt med mediciner, sängar och blodprover.

Källor: Robotdalen, Breakit

Standard

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *