journalist

När träden blir en hjärtefråga

Skriven för TT v 18, 2016. Återpublicerar då den inte lagts ut på webben tidigare. 

Städerna breder ut sig och förtätas, och allt fler får längre till närmaste skog. Samtidigt visar färsk forskning att grönskan är avgörande för vår hälsa.

– Folk behöver bostäder. Folk behöver arbete. Men också frisk luft och natur, säger Terry Hartig, professor i miljöpsykologi.

I ett bunkerliknande rum på Lunds Tekniska Högskola placerades stressade personer. Deras uppdrag var att återhämta sig. Några fick betrakta en virtuell skogsmiljö och lyssna till naturljud. Andra bara vilade i tystnad.

EKG och kortisolnivåer i blodet mättes på samtliga.

Resultatet?

– Kombinationen av naturljud och virtuell skogsmiljö ledde till en aktivering av kroppens lugn-och-ro-system, det parasympatiska nervsystemet, och återhämtningen från stress blev mer effektiv, säger SLU-forskaren och läkaren Matilda van den Bosch.

Hon har valt att ägna sina studier åt hur naturen påverkar vår hälsa. Bland annat har hon funnit ett samband mellan fysisk aktivitet och ha närhet till lugn och fridfull växtlighet. På dessa naturnära platser var också risken för mental ohälsa mindre.
– Det finns andra studier där man följt personer som har flyttat från ett område till ett annat. Människor som flyttade till grönare områden fick en tydlig förbättring av sin mentala hälsa och det motsatta gällde för människor som flyttade till mindre gröna.

Men att gå så långt som att säga att natur borde skrivas ut på recept vill hon inte.

– När man väl kommit till sjukvården är det svårt att behandla icke smittsamma sjukdomar som cancer, depression och stress. Därför är det viktigare att undvika att hamna i sjukvården och se till att miljön erbjuder möjligheten att leva ett hälsosamt liv.

Miljöpsykologiska studier har fått ett uppsving på senare år. Kanske för att behovet av kunskapen ökat i en snabbt urbaniserande värld. Allt fler bor tätare inpå varandra, ofta på bekostnad av grönområden. Något som inte är oproblematiskt. Stadsbor som har närhet till grönska har lägre risk för tidig dödlighet, får friskare barn, drabbas av färre depressioner eller problem med hjärtat, visar färsk forskning.

Terry Hartig är professor i miljöpsykologi vid Uppsala universitet. Själv blev han på allvar engagerad i ämnet efter att ha vandrat i vildmarken som tonåring. På senare år har han kommit att fokusera på den stadsnära grönskan.

– Det är viktigt är att vi förstår att det är en besvärlig fråga. Vi måste acceptera att det finns konkurrerande behov. Folk behöver bostäder. Folk behöver arbete. Men också frisk luft och omgivande natur.

Ofta förs stadslivet fram som miljövänligt, då transporterna blir färre och att fler resor kan ske till fots. Men det finns också problem med förtätningen, tycker Terry Hartig.

– Jag är rädd för att när man bygger tätt skapar man boenden som folk vill ”rymma från” när de är lediga och behöver avkoppling. Det är inte så bra för miljön och inget bra tecken på livskvalitet.

Nya forskningsområden är hur en fri utsikt påverkar boendet i annars trånga städer. Parker är också i fokus. Är gångavståndet till dem längre än 300 meter riskerar vistelserna att bli få, och redan vid mer än 50 meter kan antalet besök per vecka minska. En skog ska helst ligga högst en kilometer bort för att den ska bli använd för friluftsliv.

– Vad vi gör är att försöka koppla natur i urban kontext till hälsa, både mentalt och fysiskt.

För de flesta är det inte revolutionerande insikter. Men det kan i byggprojekt vara svårt att lansera vad som kan uppfattas som känslomässiga argument. Forskare arbetar därför med att ta fram ekonomiska tal för vad fel typ av förtätning kan kosta samhället.

– Vad kan det betyda att man har minskad prevalens av vissa sjukdomar? Vad kostar det vården? säger Terry Hartig.

Matilda van den Bosch har på senare år fokuserat sin forskning på städer, med inriktning mot urbana grönmiljöer och ekosystemtjänster. Byggbolagen kan dock ha intresse av hennes tidigare rön, som visar att naturen inte ens behöver vara verklig.

En kommersiellt gångbar insikt, när städernas kvadratmeter blir för dyra?

– Jag ser rummet med ”skogen” mest som forskningsinstrument, snarare än att det skulle användas praktiskt. Möjligen att det kan vara användbart i sjukhusmiljöer och äldreboenden där människor kan ha svårt att ta sig ut, säger hon.

Jörgen Löwenfeldt

Faktaruta: Mer forskning om naturen
• De amerikanska psykologerna Rachel och Stephen Kaplan hävdar i en teori att hjärnan har två system för uppmärksamhet: riktad och spontan. Den riktade uppmärksamheten använder vi vid arbete, den tröttnar snabbt. Den spontana uppmärksamheten kallas också fascination och kickas igång exempelvis vid naturbesök då vi kan återhämta oss, enligt psykologerna.

• Miljöforskaren Roger Ulrich har i studier visat att sjukhuspatienter med utsikt mot grönska tillfrisknat fortare än en kontrollgrupp med utsikt mot en vägg.

• I en stor studie har alla britter i arbetsför ålder undersökts. Hälsoskillnaden mellan olika sociala grupper var mindre i områden med mycket gröna ytor. Risken för hjärtbesvär ökade för dem med sämre tillgång till grönområden. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Standard

Kommentera